Ms. Kelly

Jag är i full gång med att lyssna igenom det nya albumet för mitt WBL-gosedjur Kelly Rowland och efter en genomlyssning kan jag fastställa dessa saker om Ms. Kelly: Det låter mycket bra men problemet som alltid funnits där och som uppenbarar sig denna gång med går inte att undvika: Kelly's röst. Hon blänker ibland som en alltför slipad diamant, som bländar en så pass mycket att man inte ens ser den egna lystern. Men detta blir även hennes styrka, att hon glänser med sin röst till vilken bakgrund som helst och allt bara blänker utav satan då strålarna reflekteras som bäst. Flexa upp dina stunnashades och kicka dina lurviga till mina nuvarande favoriter från albumet:

Kelly Rowland - Gotsta Go pt. 1 (Feat. Da Brat) (Bonus Track)
En oundviklig obehaglig krispig bas/synth tuggas gungande fram på stolt södern-manér och Kelly skanderar tillsammans med Da Brat: Dumpa din taskiga pojkvän. Gör det och kom och "gå ut den" med mig tills du stupar.

Kelly Rowland - Flashback
...låter som Kelly slängt in ett komplicerat stråk-arrangemang i ett gammalt Zelda-Nintendo spel och i detta kaos släppt loss sin frustration inbakat i en melankolisk melodi, alltsååå...fint!