WBL:s julkalender 2007 #23

2007 kommer gå till min personliga historia som det år då jag gav upp alla hos mig kvarlevande gamla indieideal om vilken sorts musik (och inte minst: utförd av vem) som får lov att få mig att känna saker. Det här året har jag känt med fjortonåringar som sjunger om att dom är fresh och häftigast på klubben trots att dom inte ens borde vara där, känt för tjejer som blandar omedvetet halvsnuskiga antydningar med att samarbeta med flickscouterna och sjunga om att spara sig till äktenskapet. Det var överraskande till en början, för att sedan utvecklas till ren njutning. Och jag kan ju helt enkelt konstatera: Jens Lekman får mig inte att känna ett skit, Keke Palmer och JoJo desto mer.

Min bästa pedofil-r'n'b stod de fyra systrarna i Cherish för med sin 'Keep it fresh'. Precis som alla låtar i den här genren är den egentligen otroligt banal med sin skolgårdsramsa-liknande melodislinga och ljusa flickröster, men att anklaga musik som gör en så här jävla glad för att vara banal är att bry sig om helt fel saker.
Känslan framför allt, och glädje framför alla känslor - right?

Cherish - Keep it fresh