WBL <3 Keri Hilson

Jag hade gjort dålig research till originalpostningen med den här låten och ämnar nu göra bot och bättring. Det är inte Keri Hilson som jag tidigare skrev, utan Timbaland som gjort en deal med mobilföretaget Verizon. Det är Timbo och ingen annan som kommer bli den första att släppa ett mobilt album. Från detta album kommer han varje månad släppa en singel som denna månaden är just Keris 'Get it girl'. Inte så konstigt då att produktionen är Timbos och ingen annans, eller att den påminner mycket om ljudbilden från i mina ögon underskattade Shock Value. Det här låter lite som Nicole Scherzingers bättre låtar, fast med coolare och mer trovärdig attityd. Och coolt och trovärdigt gillar vi. Ju.

Timbaland presents Keri Hilson - Get it girl

The grass is always greener...

Stackars Nicole Scherzinger. Hennes soloprojekt Her name is Nicole har ju skjutits upp hur länge som helst och nu verkar det inte ens bli av. Lite konstigt eftersom allt som läckt verkligen inte har varit skit. Jag guilty pleasure-gillade andrasinglen 'Baby Love' (precis som med allt för mycket som PCD har gjort), 'Super Villain' var riktigt catchy och 'Puakenikeni' är det bästa den tjejen har gjort efter 'Scream' med Timbaland. Senaste läckaget från skivan, producerat utav Polow Da Don, är 'Who's gonna love you?' som trots att den är catchy och välproducerad mycket väl kan bli det sista vi hör utav solo-Nicole.

Her name is Den snygga tjejen i Pussycat Dolls med jobbigt efternamn, som försökte sig på en solokarriär men fick krypa till korset.

Nicole Scherzinger - Who's gonna love you? (prod. by Polow Da Don)

Ps. Skitkvalité tråkigt nog. Ds.

I need some Discipline tonight

Nu har jag lyssnat på Discipline konstant i en vecka och kommit fram till att den egentligen är lika bra som jag hade hoppats på; de flesta låtar uppfyller vad 'Feedback' lovade. Skivan anklagas för att vara platt, sakna tyngd och misslyckas uppfölja The Velvet Rope när det är just det skivan gör, skillnaden är bara att Janet nu, nästan ett decennium senare, är en annan person. Hon är 41 och glad för att hon inte slåss mot samma demoner som när hon gjorde för 9 år sedan. Precis som på mästerverket The Velvet Rope fyller varje spår en funktion och växer på en med tiden. 'Feedback' är nya skivans 'Got 'til it's gone', 'Rock with U' är en 'Together Again', 'Rollercoaster' är en ny 'You' och bästa låten från skivan, titelspåret 'Discipline' är lika sado-mysig (!) som ’Rope Burn’, en av The Velvet Ropes bästa låtar. Discipline är kanske inte lika nyskapande och fantastisk som The Velvet Rope var, men den är idag en naturlig utveckling för Janet, i helt rätt riktning.

Janet Jackson - Discipline

The New Face of R&B

Matéo (inte att förväxla med Mateo utan accent) är en ny "up and coming"-artist som på sista tiden bjudit på några högkvalitativa låtar. The Clutch:iga 'Produce Me' är den bästa, men så snart vissa andra spår når ut i bättre kvalité kan ni förvänta er mer av det nya ansiktet här på WBL.

Matéo - Produce Me

Pleasure P

Pleasure har som tidigare nämnt lämnat Pretty Ricky för att istället satsa på solokarriär under namnet Pleasure P. Mycket tråkigt tycker jag, men lyckas han bjuda på fler såhär feta låtar gör det inte så mycket. Inte alls faktiskt.

Pleasure P - Loved By Many

Ps. Endast med ljudtaggar än sålänge. Ds.

Konvict Muzik Update!

Under en period förra året försökte jag hålla koll på Colby O'Donis som är en av Akons många satsningar. Låtarna han då bjöd på ljöd ofta lovande men nådde inte hela vägen, det var något som saknades. Jag väntade bara på att det där lilla extra skulle komma, och nu vet jag vad det var: den ålderslösa mannen. Med 'What You Got' är det ordnat, Akon klivit in och styrt upp det hela åt pojken. Förhoppningsvis kommer han klara sig även på egen hand hädanefter.

Versionen av 'What You Got' som jag bjuder på är både nyare och bättre än den som har gått att få tag på hittills.

Colby O'Donis ft. Akon - What You Got (New Version)

Sen tänker jag även låta er ta del av en 'Locked Up'-cover som T-Pain har gjort. Den är ett måste trots sin pretantionsfria kvalité.

T-Pain - Fucked Up

Michaal Jason

Jason Malachi reder ut alla idiotiska teorier som råder angående honom (exempelvis: kastar man om bokstäverna i hans namn blir det "Michaal Jason", vilket landar så nära "Michael Jackson" att det måste betyda att det bara är MJ som skojar med oss genom att använda ett alias). Jag ser fram emot skivsläppet, faktiskt.

Bobby V

Bobby Valentino är ju redan på gång med en uppföljare till Special Occassion, och verkar vara extra mån om att hålla tätt denna gång. Ingenting har alltså läckt från Underground Love innan han når ut med förstasingeln 'Sexy Girls' som är ganska typisk för honom. Det klassiska Bobby V-flowet och hooken , och en Tim & Bob-klingande produktion: väldigt bra men vid det här laget kanske inte så omvälvande.

Bobby Valentino - Sexy Girl

Ds. Om du såg honom på Shine förra året fick du förresten höra den här, vill jag mig minnas. Ds.

Marvin Winans Jr.

Yup, ytterligare en Winans satsar på solokarriär. Marvin och Vickie Winans son och Mario Winans lillebror är på gång med sitt debutalbum. Här är den ytterst tillfredställande förstasingeln 'Put Your Love On Me' som rimligtvis borde vara producerad av Timbo/Danja. Galet bra!

Marvin Winans Jr. - Put Your Love On Me

De låtar man kan lyssna på på hans hemsida skvallrar dock inte om något stordåd till debut, men med tanke på att lanseringen av skivan Image Of A Man har blivit uppskjuten samtidigt som nya betydligt bättre låtar såsom 'Put Your Love On Me' och 'It's Been So Long' dyker upp, tror jag att han rustar upp skivan ordentligt. 2008 är ju även tänkt att bli Mario Winans comeback-år, så det kan säkert behövas.

Ps. Ja, kvalitén på 'Put Your Love On Me' skulle kunna vara snäppet bättre. Ds.

Ursäkt #2

Sopar undan ännu en synd; bättre några dagar sent än aldrig, tänker jag. Har ingen ny bättre version att bjuda på denna gång, men det behövs inte. The-Dream & Tricky Stewart har redan lyft Usher så högt det går med 'Moving Mountains', och precis som 'Love In The Club' är det här ren perfektion. Besvikelsen över Ushers svaga 2007-läckage är givetvis bortblåst.

Usher ft. The-Dream - Moving Mountains (written by The-Dream, prod. by Tricky Stewart)

Och besvikelsen över Ne-Yo 2007 lättas nu i och med att han åtminstone börjat leverera fantastiska låtar till sina kollegor.

Usher - I Can't Win (written by Ne-Yo, prod. by Stargate)

2008 hade inte kunnat öppna bättre.

Ursäkt #1

Många skulle säkert säga att WBLs största synd i år är att vi ännu inte har postat Lloyds otroliga 'How We Do In Tha A'. Något vettig svar på "varför?" har jag inte, men jag hoppas att detta skamfyllda felsteg ska kunna bortses från då jag nu erbjuder er låten i en ny fräschare version som dessutom är i bättre kvalité än den ni förmodligen har kommit över. Numera heter den 'How We Do (Around My Way)'.

Lloyd ft. Ludacris - How We Do (Around My Way)

Och Lloyd är alltså killen som stod för förra årets elfte bästa låt, och en av 2007s bästa skivor med sin Street Love. Nu ser vi fram emot hans tredje skiva Straight It som ska släppas redan i sommar. Jag älskar de här snabba bollarna många artister verkar ha börjat spela med.

Ps. Den stackars tjejen på bilden är D. Woods från Danity Kane. Ds.

Ilskan!

Ilskan. Jag går bärsärk! Målet för mitt raseri är den älskvärda Lyfe Jennings som i sin smaklöshet verkar ha skrotat den underbara förstaversionen av låten 'Brand New' (som jag har repeat:at i över en månad trots dess usla kvalité) mot en ny och i jämförelse skittråkig version. Egentligen är det bara Lil Waynes text som består i den nya tappningen av låten och det tröstar inte nämnvärt. Lyssna och rasa med mig.

Lyfe Jennings ft. Lil Wayne - Brand New (version 1)
Lyfe Jennings ft. Lil Wayne & T.I. - Brand New (version 2)

Kan inte någon där ute hitta och bjuda mig på "version 1" i bra kvalité? Det skulle hjälpa mig att inte helt förbittras.

No Air

Jordin Sparks 'No Air' var tillsammans med Alicia Keys 'No One' 2007s starkaste ballad. Nu är videon här som underblåser och stärker de redan kraftiga känslostormar låten fyller en med; knappt så att jag klarar hålla tårarna inne, på riktigt.



Kan även berätta att Jordin Sparks och Chris Brown inte är ett par trots den ryktesgångens kör under förra året. Nej, det verkar istället som att CB faktiskt lyckades snärja Rihanna trots allt - hon som tidigare dementerade sådana rykten genom att förklara att hon inte peppade på svarta killar i sin egen ålder. Hon ville ha en vit man över trettio. Uhhh... Tur att hon nu möjligtvis har tagit sitt förnuft tillfånga.

It Always Ends Up Not Good

Nu är Disciplin här och är inte alls den hittiga comeback-skiva jag hade önskat. Som oftast (och även nu) när det gäller album i denna genre har vi redan fått lyssna oss trötta på skivans allra bästa låtar när den väl släpps i sin helhet, och besvikelsen sköljer över mig. I det här fallet är alltså 'Feedback', 'Rock With U' och 'LUV' låtarna som får resten av albumspåren att blekna. Det finns dock ett undantag, en låt som håller samma höga klass som dessa tre, och det är den nostalgiska Ne-Yo-skrivna 'Can't B Good' som för tankarna till hennes bror och hans tidiga 80-tals ballader ala 'Human Nature'. Med tanke på detta och hennes andrasingel känns det verkligen som Ne-Yo var mer sugen på att hjälpa MJ med comeback-skiva än JJ. Gött att det resulterade i två av skivans allra främsta låtar iaf, och Ne-Yos bästa på länge.

Janet Jackson - Can't B Good (written by Ne-Yo)

U gotta tap that ass

Bobby Valentino vet vad jag vet, nämligen att ett extensivt uteliv (visst sjunger han "party hardy"?) och en true love inte riktigt funkar ihop. I den nya Hood Fella-remixen på det uteslutna Special Occasion-spåret 'Only One' har Bobby hittat kvinnan i sitt liv och vill bygga sitt liv kring henne snarare än kring gratis sprit och tjejer med feta bootys. Visst är det lite gulligt, och för att komma från Mr How-did-u-fit-in-them-jeans måste det vara den mest storslagna kärleksförklaring någon någonsin kan förvänta sig?

Förutom Hood Fellas rader är alltså den här låten egentligen inte särskilt ny, även om jag och förmodligen fler än mig missade den då den läckte. Bobby har hur som helst lyckats göra ett riktigt bra spår som varken förvånar eller gör en besviken om man känner honom sen tidigare, trots att jag personligen nästan alltid hittar textelement i hans låtar som får mig att skamskölja lite. För mycket pinsamma nödrim och lite för o-ghetto ordval för att passa mina kinkiga preferenser.

Bobby Valentino ft. Hood Fella - No more party (Remix on 'Only One', prod by Tim & Bob)

Konvict Muzik Update!

Got shawty right where I want her
????, trapped in the corner
Grinding slow, and I wont let go, no

Som alltid underskattade och vidriga Akon verkar vara på gång igen och det blir förmodligen hur bra som helst med tanke på låtarna han stod bakom förra året. Det allra senaste Akon-materialet, innehållande de skräckinjagande Ray J-inspirerade raderna ovan, ser ut att stödja mina kvalitetsförväntningar. Yey!

Akon - Could You Be The Reason

Anledningen till den här posten är främst introt, som är så sjukt fint! Chris Brown och T-Pain leker med autotune-effekten och T-Pain skrattar nöjt. TP och CB, vilken underbar duo de har bildat!

Det här sägs iaf. vara Konvict Musics nysignade Jermayns låt. Men ja, är han inte gäst på det här spåret är det verkligen synd om honom. Både T-Pain och Chris Brown kör över honom totalt.

Jermayn ft. T-Pain & Chris Brown - Greatness (prod. by T-Pain)

Ps. 2008 är de flesta nyläckage fyllda med ljudtaggar. Ursäkta detta även i Akon-låtens fall. De är relativt milda. Ds.

Janet Hype!

Vi på WBL kan inte få nog av Janet, detta är ditt år älskling! 26:e februari är härmed en röd dag i WBL-kalendern (albumet släpps då!). Låten passar ju även bra till dagen i ära! *puss*

Janet Jackson - Luv

Alla hjärtans dag...

...och Ryan Leslie vill att du ska vara hans Valentine (vet nån vad det innebär exakt? typ att man ska gå på dejt just idag eller något sånt?). Min nya favoritlåt med R-Les!

Ryan Leslie - Valentine

2008 = Boy Bands & Producers Singing

Det här är stort och måste rapporteras om! Både Sean Garret och B. Cox, två av de absolut största R&B-producenterna, planerar egna artistkarriärer och låter nu låtar från sina respektive projekt läcka ut. Tråkigt nog är musiken inte riktigt lika stor som nyheten. Medan B. Cox står för den slätstrukna och lite sunkiga 'All I Want Is You' lovar dock Sean Garrett mer med sin T-Pain/Lloyd/The-Dream-röst (och utseende) i 'Grippin On My Bed', som dessutom verkar växa på mig. Medan jag verkligen kan se potential i Sean Garret och hans skiva med det oinspirerade namnet Superstar, hoppas jag tråkigt nog att pianomannens soloprojekt inte når ett längre stadie än den här låten. Men we'll see. Även B. Cox kanske kan överraska.

Sean Garrett ft. Ludacris - Grippin' On My Bed
Bryan-Michael Cox - All I Want Is You

I'm h-ho-hot!

Pharrell Williams nya protegé Teyana Taylor tar uppfattningen om att ens människorvärde kan mätas i antalet Google-träffar till en helt ny nivå genom att göra en hel låt om att folk borde veta vem hon är baserat på just det antalet. Och med tanke på att det till dags dato uppgår till häpnadsväckande 174 000 har hon kanske rätt (WBL å andra sidan, får nöja sig med blygsamma 2900 träffar, men tycker nog att folk borde veta vilka vi är ändå).

Anyhoo, att tjejen är 17 år och verkar köra samma bag av 'tuff' attityd och starka färger som typ Lil' Mama i kombination med att hon backas av Skateboard-P och Jazze Pha (som producerat låten) bådar ju gott för fler träffar i framtiden.

Ja just det ja, det är en (riktigt) bra låt också.

Teyana Taylor - Google me (prod. by Jazze Pha)

Super-Mario

Mario formulerade sin vision ganska bra själv i titeln på bästa spåret från förra årets Go! - music for love. Det här är en r'n'b'-klyscha. Mario gör klassisk love making-music om att gilla sin tjej mest av alla - t.o.m. mer än tjejen man råkat ha ihop det med vid sidan om. Gör om, gör rätt.

Den här låten verkar vara ett läck från den skiva Mario visst ska komma ut med i år, och även om jag har svårt att tänka mig att det går att göra ett album som är mer rätt än vad Go! var vore det fint om han äntligen lyckades nå den nivå av framgång han förtjänar.

Mario - Me and my girl

U don't say U're sorry often 'cause that's not U

Att en låt som står för så mycket som är fel helt plötsligt blir bra, bara för att Blu Cantrell rycker in och svarar på One Republics självömkande plåga, vittnar anting om att:

A. Blu Cantrell, som gjorde 'Hit 'em up Style' och 'Breathe', är sjukt begåvad.

B. One Republic borde dö.

Ok att 'Breathe' med Sean Paul är bra, men det lutar snarare åt B för mig alltså.

Blu Cantrell - Apologize (Reply)

Ps. Sorry för dålig kvalité Ds.

Das ist genau so

Inte nog med att Black Buddafly gjort den överlägset bästa remixen av Kanyes 'Flashing Lights' (som vi postat tidigare), dom har även lyckats göra en löjligt bra version av Swizz Beats 'It's Me Bitches' från förra året. Jag vet vad ni tänker - Tyskland? Syskon? Tyskland? Reeally?! Men I'm telling u, det här är bland det mest upphetsande hittills i år - vilket inte vill säga lite om ett r'n'b-år som verkar överträffa alla förväntningar! Det här är i stil med Lil'Kim när hennes effektsökande är som bäst - det vill säga fantastiskt.

Black Buddafly feat. Swizz Beats- It's us bitches

And I swear it's like THIIIIIIIIS

Fantastisk ny singel från Usher, producerad av Polow Da Don och gästad av Young Jeezy.

Midtempo är det nya sexigt!

Usher ft. Young Jeezy- Love in the club

Yes We Can

Och så var demokraternas primärval över. Obama vann över Clinton, men vad spännande det har varit!

Clinton såg länge ut att vinna med 50 Cent, Timbaland och Lupe Fiasco uppradade bakom sig, men så presenterade de amerikanska kvinnornas favoritkvinna Oprah sitt Obama-stöd, och plötsligt var Hillarys pjäser utslagna. Obama tippades genast som segrare, men dalade snabbt i opinionsmätningarna efter att Clinton drog fram kortet Magic Johnson (inte bara legendarisk basketspelare, utan även grundare av Magic Johnson Music som avlade fram geniet Avant!) ur rockärmen och lät honom läxa upp Obama och hans anhängare med sökt livserfarenhet. Obama backade några steg för att samla sina krafter.

Nästa attack från Obama var att presentera att han fått $4600 i kampanjbistånd av Ben Affleck, varpå Clinton snabbt försvarade sig genom sitt bidrag från Glenn Close på $2300. Och på så vis fortsatte de tills Obama körde över Hillary med uppgifterna om Babyface bidrag på $4600. Det var nu Clinton började räknas ut på riktigt, och Obama fortsatte sitt spurtande med Kennedy-skrytet för ganska precis en vecka sedan.

I onsdags började det pratas om att Hillary skulle vara tvungen att spela ut sitt sista kort för att övermanna sin partikonkurrent, och att det vi kunde vänta oss var något riktigt stort. Men nej, hon hann aldrig. I lördags släppte Obama sin will.i.am-konstruerade Little Boy (som kan vittnas nedan) över handfallna Clinton, och plötsligt var spelet avgjort - lite tidigare än beräknat.

Ps. Vad är det för fel på Common i den här videon? Han ser så sjukt nöjd och självbelåten ut. Jag kräks! Ds.

Discipline

Oj vad jag tror på Janets Discipline som Jermaine Dupri, Ne-Yo, Darkchild, Stargate, The-Dream och Tricky Stewart står bakom. Jag förväntar mig att det blir hennes bästa sedan Velvet Rope. Här är hennes kommande singel Rock With U. Hot hot!

Janet Jackson - Rock With U (prod. by Jermaine Dupri & Ne-Yo)

First time I heard the beat I felt it.

Ciara and Janet, sitting in a tree, k-i-s-s-i-n-g! Ciara gör en Chris Brown och hoppar in i en redan fantastisk låt precis när man börjar tröttna på den och gör den ännu bättre. Ciara och Janet är lika med sant. Deras röster passar så bra tillsammans att man blir sugen på ett likadant projekt som Ciaras ex Bow Wow och Omarion gjorde; en hel skiva med Ciara och Janet tillsammans! Ciara och Janet sitter på varsin planet i jump suit för att sedan kasta sig ut i världsrymden. 2007 var bara början på duettbonanzat. Two is the magic number.

Janet Jackson ft. Ciara - Feedback (Official Remix)

The RnB Hippie Neo Soul Rockstar

Raheem DeVaughn har nyss släppt skivan Love Behind The Melody och kallar sig numera The RnB Hippie Neo Soul Rockstar, en titel jag verkligen gillar. Känns det inte som att de flesta andra av dagens självuttalade soulartister har draperat sig i en så som alltid omodern äkthetshämning?

Tidigare har han varit ungefär lika genomsyrad av modern rythm and blues som bakåtblickande soul, men verkar nu ha lämnat allt mindre plats åt det typiskt moderna RnB-flörtandet och gör vad som under skivans bättre stunder känns som I Want You (Marvin Gaye)-inspirerad soul. Drömskt och melankoliskt. Inte så monotont trampande som melodiskt svävande så att säga. Men visst ligger det även något i hans strategiskt schiozofrena titel. I 'Butterflies’, en av skivans sämre låtar, tar han ut svängarna ala John Legend, med ’Customer’ och ’Energy’ bjuder han på skivans mer traditionella RnB-bidrag, och med favoriten ’Four Letter Words’ axlar han rollen som Prince, osv. Och trots att bara dryga hälften av skivans spår landar rätt (resten stannar strax utom räckhåll för mitt intresse), tycker jag att Raheem med sin okonstlade "gott och blandat"-image lyckas - för stunden - överskugga soulens diagnostiserade tillstånd ("Neo Soul Is Dead" som Floetry-medlemmen Marsha Ambrosius proklamerade med på sitt mixtape förra året). Hans halvsyskon till kollegor borde "loose up" de också. Varför ska de i regel måla soulen i så entonade färger?

Raheem DeVaughn - Desire
Raheem DeVaughn - Four Letter Words